Visar inlägg från juni 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Tillbakablickar

 

Eftersom alla barnen sov passade pappa Torsten och mamma Märta på att smyga ut trädgården och njuta lite av tystnaden tillsammans och dricka en kopp the .

-"Mins du förra midsommaren Märta?", frågade Torsten

-"Ja va härligt det var", sa Märta drömmande, "hela sommaren var härlig men hektiskt".

-"Jag undrar om vi kanske borde göra varsin egen resa med barnen som förra året, som när du och Jarvis var på kursen och jag och Pippi var i Sockholm

-"Ja kanske det. Men jag tycker att det vore skönt om vi kunde vara helt barnfria någon vecka också och kanske göra lite vuxensaker ?"

-"Vuxensaker säger du?", sa pappa Torsten pillemariskt


Hon märkte aldrig att Pappa kanin tidigt tidigt på morgonen tittade till alla ungarna så att de sov.

 

Pippi sov gott den natten. Nästa lika gott som den där allra första natten i huset. Hon drömde om första skoldagen i tallskogsskolan och om Björn.

Björns svar

 

Och mycket riktigt! När Lea och Pippi gick över träbron vid ängen så såg de två vilsna möss som verkade leta efter något där nere.

-"Hahaha", ekade Pippis och Leas skratt i kör.

 

Efter att ha gått en bit hittade Pippi Lea. Hon stod övergiven vid en vägg och såg ledsen ut.

-"Hur är det", sa Pippi

-"Äh inget", sa Lea och snurvlade, "bara det att killar är bra idiotiska eller hur?"

-"Jo, eller ja...", sa Pippi lite osäkert. Sedan dristade hon sig till att fråga:

-"Har Åskar gjort nått dumt?"

-"Äh han är en idiot bara", sa Lea

För att trösta Lea kom Pippi på sig själv med att berätta vad som just hänt med Björn. För någon hon knappt kände!

-"Haha Björn", sa Lea, "alla tjejer är kära i honom men han är aldrig kär i någon. Men han är faktiskt ingen idiot. Det är ju inte så att han hånglar med tjejjer och s e d a n, berättar att han inte är kär i dem", sa Lea menande

-"Nää", sa Pippi osäkert.

-"Alltså, jag har kännt Björn sedan jag var liten och jag tror faktiskt att han är bög, och det är inget fel med det. Han vågar bara inte säga det till någon men jag tror att de flesta fattar det ändå. Det är bara den där korkade mus-Lisa som fortsätter att hänga efter honom som ett plåster. Jag slår vad om att hon och hennes puckade syrra är ute och letar efter oss just nu för att försöka bjuda Björn på öl eller något annat idiotiskt", sa Lea ilsket

 

-"Okej", sa Björn och lät ledsen på rösten, "men vi kanske kan bli kompisar i alla fall, jag menar bra kompisar?"

-"Hmm", sa Pippi

Sedan gav Björn Pippi en kram.

I den stunden hade Pippi kunnat ge sitt högra ben för att få stanna med Björn lite till men klockan började närma sig åtta och det var en bit att gå hem. Björn stannade kvar för att vänta på Lee och leta efter Åskar och Lea. Tydligen var det ingen av deras föräldrar som hade tagit så allvarligt på att de skulle vara hemma precis klockan åtta.

 

-"Vad sa du?", sa Björn och tog ett steg närmare, "vilken chans-lapp?"

-"Den jag la i din väska innan jullovet"

-"Jullovet!", utropade Björn, "men det var ju evigheter sedan. "Men jag har aldrig sett någon lapp i min väska. Har du gått ända sedan dess och väntat på ett svar?"

-"Hm, nja, lite kanske", sa Pippi förläget.

-"Förlåt Pippi", sa Björn som förstod att han hade uttryckt sig lite okänsligt, "hade jag sett den så..."

Sedan sa han inget mer. Pippi ville sjunka genom jorden,

-"Det spelar ingen roll", sa hon sedan morskt, "jag tolkar det som ett nej".

-"Ja... alltså, grejjen är att jag gillar dig Pippi, fast jag vill inte vara tillsammans med någon. Alltså.. jag är inte kär i någon alls på det sättet... men... jag trodde förresten inte att du gillade mig, du undviker ju mig hela tiden"

-"Det gör jag väl inte", sa Pippi. Fast det visste hon ju att hon gjorde.

Två oinbjudna gäster och en flaska alkohol

-"Ser du sexorna någonstans Pernilla?", frågade mus-Lisa sin syster

-"Nä, var sjutton är de någonstans?", sa Pernilla irriterat, "Åke sa ju att det var här de skulle vara!" 

 

Precis samtidigt som Pippi ställde den ödesdigra frågan till Björn anlände två oinbjudna gäster och en flaska med alkohol till ängen bakom skolgården.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Livrädd med stil

...för när Lee plötsligt sa att han skulle gå bakom elskåpet och kissa och Lea och Åskar fortfarande inte syndes till insåg Pippi att en nu-eller-aldrig chans hade uppenbarat sig. Hon vände sig mot Björn:

-"Varförsvaradedualdrigpåminchanslappijulasegentligen!?", sa hon ganska gällt och så snabbt hon bara kunde

 

Vad tanken var  att de skulle göra i stan förstod inte Pippi. Så fort de kommit fram till stora torget försvan dessutom plötsligt Åskar och Lea. Björn och Lee verkade måttligt förvånade men Pippi var förbryllad. Vart tog de vägen?

Pippi stog mellan Björn och Lee och kände sig som en idiot. Björn och Lee var nära vänner och pratade snabbt och lättsamt om gemensamma minnen från mellanstadiet, tokiga saker som Åskar hade gjort och om saker som sexorna brukade göra på fritiden som Pippi aldrig hade tagit del av.

Det var inte bara det att Pippi inte kom på något smart att säga, hon var dessutom livrädd att någon skulle ta upp det faktum att hennes pappa hade ringt till allas föräldrar med det töntiga förslaget att alla skulle vara hemma klockan åtta ikväll.

Pippi var helt enkelt livrädd. Men hon var det i alla fall med stil...

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Lets go, lets go, lets go, lets go ner på stan...

 

Så traskade så sakteliga in mot centrum. Lee och Åskar pratade högljutt om något ointressant, Pippi försökte förgäves komma på något någorlunda intressant att säga till Lea som gick bredvid henne och Björn gick med killarna och gnolade för sig själv på någon gammal slagdänga:

-"Lets go, lets go, lets go, lets go ner på stan", lät det som att han sjöng.

 

-"Tja Pippi, va kul att du kom", sa Lea som nog faktiskt var den coolaste tjejen i klassen.

-"Eh ja kul, hej", sa Pippi nervöst till Lea och nickade lite blygt åt Lee och Björn.

Strax där efter anslöt den sista av sexorna, Åskar, som var storebror till åsnepojken Åke som Kim hade dansat med på discot. Till skillnad från Åke var Åskar en ganska jobbig typ.

-"Tjaba grabbar!!", hojtade han när han kom och ignorerade därmed både Pippi och Lea.

-"Hörni, vad säger ni", sa Björn, "ska vi traska ner till stan och kolla läget?"

Pippi visste inte om hon hade lov att dra ner på stan. Hon hade ju sagt hemma att de skulle vara på ängen. Men eftersom det var Björn som föreslog och eftersom de andra tyckte att idén var toppen så sa hon ingenting.

 

När Pippi kom till ängen vid skolgården på avslutningskvällen var Björn och aptvillingarna Lee och Lea redan där. Det slog plötsligt Pippi att hon var den enda av sexorna som egentligen aldrig umgicks med de andra. I skolan hade hon ju mest ägnat sig åt att undvika Björn, och därmed alla sammanhang han ingick i. Och på fritiden träffade hon ju bara Kimi som gick i femman och Kent och Jarvis förtås som var ännu yngre.

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Norskt Lego

-"Haha kolla , jag bygger ett miljonprogramsområde!", fnittrade Pippi

 

Paketet var en skolavslutningspresent från Bente och innehöll... Norskt Lego!! Både kaninbarnen och ekorrungarna tyckte egentligen att de var lite för stora för att leka med Lego. Men lego var en dyr leksak och åtminstonde kaninbarnen var ganska obortskämda med leksaker så presenten emottogs ändå med stor entusiasm.

 

-"Kolla det är till oss!", tjöt Pippi

-"Får vi följa med in och öppna?", frågade Kent

 

Kaninfamiljen tog sällskap hem med mammorna ekorre och Kim och Kent  efter skolavslutningen. När de kom fram till Kaninskogsvägen 46 stod ett paket utanför dörren.

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Blommor och bin

- Vad händer ikväll då?, frågade Kim

-"Jag vet inte", sa Pippi, "med tanke på att alla nu måste vara hemma klockan åtta tack vare mina dumma föräldrar så vet jag inte om jag vill gå dit över huvud taget"

-"Klart du måste gå dit! Jag tycker du ska gå dit och fråga Björn en gång för alla varför han inte har svarat på din chans-lapp".

-"Äh", sa Pippi, "det vågar jag aldrig ju! Föresten fattar jag inte ens vad vi ska göra. Vad gör man på en äng, sitter och häckar liksom bara, eller?"

-"Jag vet inte... hånglar kanske?", skrattade Kim generat


Stämningen på skolgården var uppslupen men också lite sorglig. Fem stycken av sexorna skulle ju trots allt sluta i Tallskogsskolan och börja i den stora högstadieskolan i stan. Pippi och Kim skulle vara tvungna att skiljas åt på dagarna. Och Pippi och Jarvis också förstås. 


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Der blümchenzeit nu kommer


Efter sjungandet blev det lite mingel och alla barn och föräldrar gav blommor till Günter som tack för skolåret. Günter blev rörd och fick små tårar i ögonen.

- Danke meine liebe kinder! Ni är så fina!!


Men skolavslutning blev det i alla fall trots Pippis weltschmertz. Det blev ett traditionellt firande med halvkyligt svenskt juniväder, den blomstertid nu kommer, nervösa barn och finklädda och stolta föräldrar. Günter var i sitt esse och hade letat fram sin gamla studentmössa dagen till ära!

- kindern! Nu sjunger vi der blümchenzeit, alla tillsammans nu!

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Lagen om alltings jävlighet

Jarvis sprang snabbt upp till sin stackars storasyster.

-"JOHOOO Pippi", ropade pappa kanin från nedervåningen, "nu har jag löst problemet!"

-"Det har han inte", sa Jarvis med andan i halsen, "han ringde dom, han ringde alla de andras föräldrar och fick dem att gå med på att alla skulle vara hemma klockan åtta"

-"han... gjorde...vad?...alla? ringde han alla? väste Pippi skräckslaget

-"Tyvär", sa Jarvis sorgset

-"Det räcker inte med att förstöra min skolavslutning alltså?? Du var TVUNGEN att förstöra precis HELA MITT JÄVLA LIV också??? Jag går INTE till skolan i morgon", gastade Pippi ner mot nedervåningen

Mamma och Pappa kanin förstod ingenting

-"Jag är verkligen ledsen syrran", sa Jarvis som förstod precis allt 

 

Lagen om alltings jävlighet innebär som bekant att allt som kan gå fel också gör det. Och så var fallet just den här dagen. Mamma och pappa kanin fick nämligen en idé.

-"Om vi ringer alla de andra sexornas föräldrar och bestämmer att alla barnen ska vara hemma vid åtta så kan väl ingen bli besviken, eller hur?", sa pappa kanin.

-"Allvarligt pappa, gör det inte" sa Jarvis gravallvarligt

-"Jodå, vännen", sa pappa kanin nöjt, "det här kommer att bli jättebra ska du se"

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Åtta??!!

Stackars Pippi. Hon visste att alla andra skulle få vara ute längre. Hon visste också och att de skulle mötas klockan sex och att hon aldrig i sitt liv skulle hinna bygga upp så mycket mod att hon vågade prata med Björn på bara ynka två timmar. Varför var hennes egna föräldrar tvungna att motarbeta henne?

 

Hon kände hur tårarna kom i takt med den stigande ilskan. Hon bestämde sig för att skita i middagen och rusade ilsket ut ur köket.

 

-"Ja sa mamma kanin, halv åtta kan du väl få vara ute till".

Pippi blev nästan mållös.

-"Halv åtta?!!" Är du inte klok eller?", sa hon med sprucken röst.

-"Nåja, Märta", sa pappa Torsten nöjt, "hon är ju ändå tolv år, låt oss säga klockan åtta!"

-"Åtta!! Är jag fyra år gammal eller? Åtta?? då kan jag lika gärna skita i att gå dit ju!", skrek Pippi upprört.

 

På kvällen när familjen satte sig för att äta middag betämde sig Pippi för att fråga om avslutningen.

-"Jo, efter skolavslutningen på fredag, så ska alla sexor träffas på ängen på kvällen och liksom fira att vi ska sluta mellanstadiet", sa Pippi

-"Va trevligt sa Pappa kanin".

-"Ja, jag tänkte.. hur länge får jag vara ute?", sa Pippi hoppfullt.

Hon tänkte strida för klockan elva men gissade att de skulle landa på klockan halv tio, tio.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

-"Äh, han är en idiot", avslutade Kim irriterat konversationen

 

- "Vad sa han?" väste Kim när Björn hade gått iväg till sina kompisar igen.

-"Eh han sa att alla sexor skulle träffas på ängen på kvällen efter skolavslutningen. Bara sexorna och ingen annan, och att det var hemligt. Vi ska liksom ha en egen avslutning".

-"Va?, men sa han inget om chans-lappen?", frågade Kim indignerat.

-"Nej inte ett ord. Han verkar ignorera det där totalt. Eller så fick han den aldrig... tänk om den faktiskt trillade ur hans väska?", frågade Pippi oroligt.

Pippi och Kim hade ältat det där i månader. Varför han aldrig svarade och vad som egentligen hade hänt. Kim ville konfrontera Björn men det tillät inte Pippi.

-"Äh, han är en idiot", avslutade Kim ovänligt och lite svävande.

 

Vad nu då, tänkte Kim. Den där Björn hade knappt pratat med Pippi alls sedan terminen började. Och inte hade han gett Pippi något svar på fråga-chans-lappen heller. Inget ja, inget nej, inte ens ett diffust kanske hade han kunnat bjuda på! Så va 17 ville han nu?

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Kan jag få prata lite med dig? frågade Björn hemlighetsfullt

 

Senare på eftermiddagen fick även Pippi hjärtat i halsgropen. På sista rasten stod hon och Kim och sparkade boll i korridoren eftersom det spöregnade ute. Då kom plötsligt Björn fram till dem.

-"Kan jag få prata lite med dig?", frågade Björn hemlighetsfullt

 

I skolan fick stackars Jarvis en chock. I rasthallen innan första lektionen skockades barnen runt honom och fullkomligt dränkte honom i frågor och kommentarer:

-"Coolt Jarvis!"

-"Hur fick du dina föräldrar att gå med på det där, Jarvis?"

-"Gjorde det mycket ont?"

-"Vad kostade det, Jarvis?"

-"Är du hårdrockare nu helt plötsligt eller?"

 

När det var dags att gå till skolan igen på måndagen visade Pippi för ovanlighetens skull en något mer empatisk sida än vanligt.

-"Du Jarvis, det ser lite... ja löjligt... eller typ ovanligt ut med skjorta och hängslen till piercing... jag tycker du ska ta på U.D.O-tröjan faktiskt. I alla fall tills alla i klasen vant sig vid att du är piercad. Och stoppa hängslena innanför tröjjan", rådde Pippi

-"Ah.. okej.. tack", sa Jarvis nervöst

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Hej lilla vän, jag heter Caréma

 

-"Hej lilla vän, jag heter Caréma, slappna av bara, det här kommer inte att göra ont alls..."

-"Men varför har du en så stor spruta?", pep Jarvis

-"Det är bara för att jag ska kunna suga ut så mycket som möjligt ur dig", sa Caréma

-"Men varför har du så stor mun?", viskade Jarvis skräckslaget

-"Åhå lilla vän, det är bara för att jag snabbt ska kunna svälja alla gemensamma medel som regeringen Reinis så villigt kastar i mitt gap", skrockade Caréma

Stackars Jarvis...

 

Senare på dagen gick Jarvis till vårdcentralen. Stackars Jarvis...

 

Vid frukosten fick hela familjen veta hur orättvist Pippi tyckte att hela livet var.

Pappa och mamma kanin berättade att de hade bestämt att Jarvis fick ha kvar piercingen om han gick till läkaren och kollade så att den inte var inflamerad, tog en stelkramsspruta och ett hepatitprov. För husfridens skull, och för att vara konsekventa, sa de också att Pippi fick pierca sig om hon hittade ett piercingställe som var rent och inte drevs av hårdrockare.

Pippi blev tyst. Hon hade inte minsta önskan att ta hål någonstans på sin kropp men hade tänkt driva hela orättvist-argumentationen till att hon och Kim borde få åka själva till Peace and Love festivalen. Attans!

 

Morgonen efter vaknade Jarvis av att någon hoppade på hans fötter och gastade högt.

-"Djävlar i min låda! Hur sjutton gjorde du för att få en band t-shirt av mamma, och för att få PIERCA dig!!, det är sååå orättvist!", hojtade Pippi

0 kommentarer | Skriv en kommentar