Små små djur gör stora saker...

Gunter tog ett stadigt grepp i Pippis krage och ledde ut henne i korridoren.

-"Pippilotta, Victualia, Rullgardina, Märtasdotter, så där gör man NICHT i mitt klassrum!"

-"Vad tänkte du på egentlich Pippi??", frågade Gunter

 

Och precis då kom Gunter in i klassrummet igen...

-"PIPPI!!!!!!!!!", skrek Gunter.

 

En dag gjorde Pippi någonting som hon inte riktigt kunde förklara. Björn hade skrattat och pratat med alla i klassen utom Pippi kändes det som. Mitt i geografitimmen gick sedan Gunter till kartförådet för att hämta en karta över Kaukasus. Utan att Pippi förstod riktigt hur det gick till stod hon då plötsligt ovanpå Gunters kateder och ropade:

-"Tjihoo! Kolla på mej! Jag ska göra en volt!

 

Men det var något skumt med den där Björn. Pippi som kände, och kunde prata och skojja med alla i klassen vid det här laget, fick som tunghäfta så fort hon skulle prata med Björn. Och när hon väl sa något så lät det idiotiskt när det kom ut ur munnen trots att det hade låtit ganska bra i huvudet.

Pippi försökte strunta i Björn trots att de satt mittemot varandra i skolan. Om han nu var så himla svår att prata med kunde hon väl lika gärna prata med de andra istället. Men på något konstigt mystiskt sätt så VILLE hon ändå prata med honom.

 

-"Varför sa du sådär", frågade Jarvis efter att Björn hade gått förbi.

-"Vaddå, jag var ju ironisk när jag sa att jag INTE gillar hösten ju", sa Pippi bestämt.

-"Så lät det inte", sa Jarvis, "Vaddå är du kär i Björn eller?"

-"Jag? kär? aldrig i livet!" sa Pippi bestämt.

 

Efter att de hade lämnat tvillingarna hos dagmamman traskade Pippi och Jarvis vidare till skolan.

-"Fy så trist det är med hööööst", klagade Pippi.

Plötsligt träffade de björnen Björn från klassen.

-"Tjena Pippi och Jarvis! Vist är det härligt med höst!", hojtade Björn.

-"Ja vist är det, skithärligt", svarade Pippi.

Tvillingarna hade också hunnit få varsin vinterskrud. Mamma och Pappa kanin hade morgonmöten så Jarvis och Pippi fick följa dem till dagmamman.

-"Eventuellt att man hade kunnat sticka deras tröjjor i olika färger så att man faktiskt viste vem som var vem!", sa Jarvis indignerat."Sitt still Torsten, eller Gudrun menar jag, eller.. jaja, sitt still bara"

-"Äh, det är bara att vända ryggen till en sekund, den som hänger i lampan när du tittar igen är Gudrun", skojjade Pippi.

 

Efter några dagar var det Jarvis tur att traska till skolan snygg som en karamell i nya kläder!

På de få lediga kvällarna hade Pappa kanin fullt upp med att ordna med barnens kläder. Men på luncherna på jobbet passade han på att virka en överaskning åt mamma Märta...

 

Pippi kände sig riktigt trendig när hon gick till skolan den morgonen.

 

Pappa och mamma kanin försökte verkligen att behandla alla sina barn lika. Men ibland var det svårt. De viste båda två att det var Pippi som skulle bli gnälligast om hon fick vänta för länge på vinterkläderna. Därför virkade de klart Pippis outfit först.

-"Åh, en randig tröja och en mössa med tofs, tack, tack, tack!", ropade Pippi

Mamma kanin pustade lättad ut.

 

- "Ja, jag klipper till med saxen", sjöng pappa kanin

- "Och jag kan sy och tråckla", sjöng mamma kanin

 

Sedan satte de igång.

-"Vi ska sy och vi ska klippa vi ska göra´t ska ni tippa, till den den stora galakvällen, så ska vi sy modellen, vi syr och klippe till den, med ett skärp av siden.." sjöng Pippi och Jarvis med sina pipiga smådjursröster medan mamma och pappa kanin började arbeta.

 

Pappa kanin samlade ihop garn, tyg, nål och tråd på loftet.

-"Jag vill ha en röd jacka", sa jarvis

-"Jag vill inte ha någon jacka alls", sa Pippi, "det är töntigt, jag vill ha en ylletröjja och en mössa med tofs!"

-"Bjabja gurgel", sa Gudrun

-"Ta det lungt barn", sa mama kanin, "jag och pappa får se vad vi hinner sno ihop helt enkelt"

 

-"Gudrun sträck på dig så att vi kan ta riktiga mått, inte busa sådär!", sa Jarvis.

-"Hur ska jag hinna sy fyra vintermunderingar", suckade pappa kanin, "tänk om man hade 6 timmars arbetsdag ändå, va mycket man skulle hinna då"

 

Sedan var det Jarvis tur.

-"Hm, inte växt så mycket sedan sist..", sa mamma Märta

 

Hela familjen gick in badrummet för att mäta alla barnen till de nya vinterkläderna. Först var det Pippis tur.

-"Oj va lång du har blivit!", sa pappa Torsten.

-"Men varför har du inte fixat några varmare kläder till oss då!", frågade Pippi när de hade kommit in i hallen.

-"Men snälla Pippi, du vet hur mycket jag har att göra på jobbet", sa pappa och viftade häftigt med boken "Mina grundläggande rättigheter i Europeiska unionen".

-"Mä, ska vi behöva frysa för det?", frågade Jarvis, som annars brukade vara ganska artig av sig.

-"Nej det är klart ni inte ska", suckade pappa, "det är väl dags att ta tag i det där nu. Kom så går vi in i badrummet, där det är bäst ljus, så ska jag ta mått på er till nya  jackor"

 

Pippi kände på sina kinder... lite kalla var de faktiskt.

 

En höstkväll när Pippi och Jarvis spelade fotboll utanför huset öppnade pappa kanin fönstret och ropade:

-"Barn! Det börjar bli för kallt för att leka ute på kvällarna. Ni börjar bli helt röda om kinderna och öronen, kom in i huset är ni snälla!"

 

Pappa Torsten fick röra i stora grytan på spisen. Den var så stor och varm och kokande att inga små barn fick stå i närheten.

 

Under de mörka kvällarna satt de i köket och berättade historier, åt äppelbitar och mosade rönnbären som skulle kokas till saft och gelé.

Barnen och pappa kanin samlade rönnbär till gelé, saft, bröd och julglöggen.

 

På de få lediga dagarna familjen hade tillsammans gick de ut i skogen och tog vara på höstens bär och frukter. Mamma kanin skar ut äppelbitar som skulle torkas till vintern. 

 

Dagarna gick snabbt med jobb och skola och jobb och jobb. Snart smög sig hösten på och löven blev brandgula och föll till marken.