
Och mycket riktigt! När Lea och Pippi gick över träbron vid ängen så såg de två vilsna möss som verkade leta efter något där nere.
-"Hahaha", ekade Pippis och Leas skratt i kör.

Efter att ha gått en bit hittade Pippi Lea. Hon stod övergiven vid en vägg och såg ledsen ut.
-"Hur är det", sa Pippi
-"Äh inget", sa Lea och snurvlade, "bara det att killar är bra idiotiska eller hur?"
-"Jo, eller ja...", sa Pippi lite osäkert. Sedan dristade hon sig till att fråga:
-"Har Åskar gjort nått dumt?"
-"Äh han är en idiot bara", sa Lea
För att trösta Lea kom Pippi på sig själv med att berätta vad som just hänt med Björn. För någon hon knappt kände!
-"Haha Björn", sa Lea, "alla tjejer är kära i honom men han är aldrig kär i någon. Men han är faktiskt ingen idiot. Det är ju inte så att han hånglar med tjejjer och s e d a n, berättar att han inte är kär i dem", sa Lea menande
-"Nää", sa Pippi osäkert.
-"Alltså, jag har kännt Björn sedan jag var liten och jag tror faktiskt att han är bög, och det är inget fel med det. Han vågar bara inte säga det till någon men jag tror att de flesta fattar det ändå. Det är bara den där korkade mus-Lisa som fortsätter att hänga efter honom som ett plåster. Jag slår vad om att hon och hennes puckade syrra är ute och letar efter oss just nu för att försöka bjuda Björn på öl eller något annat idiotiskt", sa Lea ilsket

-"Okej", sa Björn och lät ledsen på rösten, "men vi kanske kan bli kompisar i alla fall, jag menar bra kompisar?"
-"Hmm", sa Pippi
Sedan gav Björn Pippi en kram.
I den stunden hade Pippi kunnat ge sitt högra ben för att få stanna med Björn lite till men klockan började närma sig åtta och det var en bit att gå hem. Björn stannade kvar för att vänta på Lee och leta efter Åskar och Lea. Tydligen var det ingen av deras föräldrar som hade tagit så allvarligt på att de skulle vara hemma precis klockan åtta.

-"Vad sa du?", sa Björn och tog ett steg närmare, "vilken chans-lapp?"
-"Den jag la i din väska innan jullovet"
-"Jullovet!", utropade Björn, "men det var ju evigheter sedan. "Men jag har aldrig sett någon lapp i min väska. Har du gått ända sedan dess och väntat på ett svar?"
-"Hm, nja, lite kanske", sa Pippi förläget.
-"Förlåt Pippi", sa Björn som förstod att han hade uttryckt sig lite okänsligt, "hade jag sett den så..."
Sedan sa han inget mer. Pippi ville sjunka genom jorden,
-"Det spelar ingen roll", sa hon sedan morskt, "jag tolkar det som ett nej".
-"Ja... alltså, grejjen är att jag gillar dig Pippi, fast jag vill inte vara tillsammans med någon. Alltså.. jag är inte kär i någon alls på det sättet... men... jag trodde förresten inte att du gillade mig, du undviker ju mig hela tiden"
-"Det gör jag väl inte", sa Pippi. Fast det visste hon ju att hon gjorde.
2 kommentarer | Skriv en kommentar